Historik för fastigheten Rörstorp 1 i Trollhättan

Milstenen 1754

Milstenen från 1754

Familjen Aktiv’s verksamhet i Hulan ca 1890-1937

När man åker Gärdhemsvägen mot Sandbacken passerar man Hulan. Idag är det ett lugnt villasamhälle, men i början av 1900-talet var här full aktivitet. Här fanns då både smedja, såg och kvarn. Allt tillhörande Gustaf Aktiv.

Familjen Aktiv kom till Hulan någon gång runt 1890, närmast från Katrineberg i Lindveden. Då hade sex barn fötts. Ytterligare fyra barn växte upp i Hulan. Augusta födde 11 barn, men ett dog i späd ålder. Där det tidigare stått en handelsbod, byggde Gustaf och Augusta sitt sista hem. På samma sida vägen byggdes en smedja. År 1893 var allt färdigt att tas i bruk.

Smedjan var viktigast för Gustaf att bygga, när han bosatte sig i Hulan. Han hade lärt till smed, och även till snickare, av sin far Andreas Andersson Aktiv. Hans farfar, Andreas Pettersson Aktiv, hade också varit smed, liksom två generationer före honom. Gustaf tänker på de 10 barnen, som har vuxit upp i Hulan. Sönerna Carl, David och Oscar samt svärsönerna har varit delaktiga i verksamheten. Yngste sonen Yngve, som då var 24 år, ska överta rörelsen, som är återuppbyggd efter branden för fem år sedan.

På den sida av vägen där Hulans Lokaler och milstenen ligger idag byggdes Gustaf Aktiv en såg med spånhyvel och cirkelsåg. Sågen drevs av en fotogenmotor. I en intervju av signaturen ”Löpar-Nils” säger Gustaf: ”Huru jag kom i farten med den, vet jag knappast själv. 

Gustaf sågade byggnadsvirke med hjälp av lejd arbetskraft och tillsammans med sina söner. Framför allt blev det virke till bönderna i trakten. Skog köptes på rot, avverkades och sågades till virke, som blev till hus både i Strömslund, Skoftebyn och Velanda. Ny var en listhyvel, som även användes till bräder till golv, tak och panel.

Rörelsen utökades senare med en kvarn med 2 stenar och sikt, ett ambulerande tröskverk, som Gustaf byggt själv, och en mindre snickeriverkstad. Vid sidan av rörelsen drev familjen dessutom jordbruk med en häst och 2-3 kor.

När kvarndriften sattes igång, så behövdes mer drivkraft. Då inköptes en kolgasmotor, vars balanshjul lär ha vägt 2 ton. Försök med vindkraft gjordes också. Gustaf var en mycket praktisk man och insåg snart att spån och avfall från sågen kunde tillvaratas. För detta ändamål inköptes en ångmaskin. Ett maskinrum med eldstad murades upp så att spånen gick direkt från sågen till eldstaden, en föregångare till pelletspannan? Året var 1919.

Företaget i det förut så lugna Hulan var nu en anläggning att räkna med. Gustaf visade sig orädd och djärv med framåtanda och energi. Men kapitalbrist var nog en begränsande faktor. De flesta affärerna finansierades med lånade pengar till hög ränta.

År 1920 brann hela anläggningen ner till grunden. Det enda som stod kvar var maskinhuset, men alla maskiner var skrot. Men inom ett par år var anläggningen återuppbyggd och i drift, om än i något mindre skala. Men nu hade elektriciteten kommit till Gärdhem och Gustaf installerade elektriska motorer.

Året är 1925. Det är höst och Gustaf har just inrett övervåningen på boningshuset. Han är 69 år gammal och vill dra sig tillbaka. Sönerna skall överta rörelsen. Själv skall han och Augusta leva återstoden av sina dagar i lugn och ro. Nu återstår bara att montera en dörr, sedan är allt i lägenheten klart. Gustaf sitter på farstubron och funderar. ”Dörren kan jag ordna sedan. Först skall jag hämta ett kaminrör i smedjan som skall till missionshuset.

Nej, det går inte an att sitta här och drömma, tänker Gustaf och går till smedjan för att hämta kaminröret, som sedan skall inmonteras i missionshuset. Men han snavar och faller från andra våningen ner i golvet och bryter nacken. Det är torsdagen den 15 oktober 1925.

Augusta bodde kvar i den ordningsställda bostaden så länge hon klarade sig själv. Hon levde dock sina sista dagar på Gärdhems ålderdomshem. Gustaf och Augusta ligger båda begravda på Gärdhems kyrkogård.

Yngste sonen Yngve drev rörelsen vidare till 1937, då allt såldes till Bengtsson & Gedelius från Trollhättan. Rörelsen är nu nedlagt, men delar av byggnaderna finns kvar, liksom de bostadshus på andra sidan vägen, som byggdes av sonen Yngve.

Bengtsson & Gedelius från Trollhättan. Om deras verksamhet från 1937 fram till ca 1983.

Klubben Galen i huvet MC från ca –1986

Tygaffär som drevas av Eva Hagberg

Ägare Tom Gryding och Stina Gryding från 1991 -2023

Lägenhet, Kallföråd, Modellverkstad, Flertal Garage,

Snickeri, Musikstudio, Loppis, Tavelinramnings Verkstad, Pub,

Slip/Svets/Metall verkstad, Utomhus del för smide